400ppm

Kan 400 ppm bli 350? – Javisst, och det är nödvändig!

 

Den senaste tidens påståenden i media att atmosfärens koldioxidhalt (som nu nått nivån 400 ppm) inte kan sänkas är felaktiga och farliga. De tenderar att skapa uppgivenhet och är inte till nytta för ansträngningarna att stoppa den globala uppvärmningen.

 

400 ppm är en mycket hög halt, men den kan sänkas – och den måste sänkas – till högst 350 ppm inom innevarande sekel. Det är fullt möjligt och absolut nödvändigt, ifall våra barn och barnbarn ska slippa att ärva en ohanterlig klimatförändring.

 

James Hansen et al. visar i en ny rapport (Young People's Burden 4/10 2016) hur bråttom det är, hur möjligt det är och hur nödvändigt det är att återställa jordens energibalans, genom att sänka koldioxidhalten i atmosfären till 350 ppm.

 

Om världen år 2013 hade inlett en period då utsläppen från fossila bränslen minskade med 6% varje år så hade koldioxidhalten återgått till 350 ppm kring år 2100, förutsatt att människorna under seklet dessutom hade lyckats att ur atmosfären binda avsevärda mängder koldioxid genom ökad skogsplantering och förbättrad markanvändning.

 

Nu har sorgligt nog denna period av minskade utsläpp ännu inte påbörjats och därför är läget betydligt värre. Men det är fortfarande möjligt att nå 350 ppm inom 80 år. Nedskärningarna måste vara lite större varje år och en större mängd koldioxid måste bindas från atmosfären före år 2100.

 

Varför just 350? – Därför att vid just denna CO2-halt i atmosfären återställs jordens energibalans och då upphör den globala uppvärmningen. Om detta kan uppnås före år 2100 kommer den globala medeltemperaturen att förbli nära de gränser som rått under den innevarande värmeperioden Holocen. Ingen kraftig havshöjning behöver inträffa och de flesta andra farliga följder av den uppvärmning som redan har inträffat bör kunna undvikas.

 

Hur ska det gå till? En absolut förutsättning är att koldioxidutsläpp bllir dyrare och dyrare. En stigande avgift på fossila bränslen, där statens hela intäkt delas ut i lika stora delar till varje vuxen medborgare, förefaller vara den bästa lösningen.

 

Hela rapporten finns här

http://www.earth-syst-dynam-discuss.net/esd-2016-42/

 

Kort variant på på Earth Institute, Columbia University

http://csas.ei.columbia.edu/2016/10/04/young-peoples-burden/

 

James Hansens webbsida

 

 

Rapportens sammanfattning i översättning

 

Den snabba ökningen av den globala medeltemperaturen som startade kring år 1975 fortsätter med 0,18 grader Celsius per decennium. Nu ligger årstemperaturen 1,25 grader över referensperioden 1880 – 1920. Den globala medeltemperaturen har blivit ungefär lika hög som genomsnittet under den förra värmeperioden, Eem, då havsnivån var åtskilliga meter högre än idag. Ifall det fortsätter att vara så här varmt länge, kommer långsamma återkopplingsmekanismer att medföra ännu större klimatförändring och värre konsekvenser än om uppvärmningen kan hållas kortvarig.

 

Ökningstakten ökar i den klimatstörning som orsakas av människors växthusgasutsläpp; förra decenniet ökade den med över 20 %. Detta beror huvudsakligen på att atmosfärens halt av metan ökat kraftigt igen. Därmed blir det ännu svårare att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader – eller sänka koldioxidhalten i atmosfären till under 350 ppm. Sådana mål kräver i detta läge att det skapas ”negativa utsläpp”, dvs att CO2 aktivt tas bort ur atmosfären. Det räcker inte att bara minska utsläppsmängden.

 

Om de fossila bränslena nu skulle fasas ut i snabb takt, skulle det mesta av den nödvändiga sänkningen CO2-halten kunna ske med hjälp av förbättrade metoder i jord- och skogsbruk, till exempel genom återbeskogning och åtgärder som förbättrar jordens bördighet och ökar dess kolinnehåll. Dagens temperaturavvikelse ligger farligt långt utanför det naturliga intervallet för den nuvarande värmeperioden (Holocen), men om temperaturavvikelsens storlek och varaktighet begränsas, kan också oåterkalleliga klimatskador minimeras.

 

Ifall däremot den nuvarande vuxna generationen skulle fortsätta med stora utsläpp från fossila bränslen, skulle det tvinga dem som nu är unga att ta bort massiva mängder koldioxid ur atmosfären med artificiella metoder, ifall de alls ska kunna begränsa klimatförändringen. De metoder som hittills diskuterats för detta, som exempelvis bioenergi i kombination med urskiljning och lagring av CO2 (BECCS) eller bindning av koldioxid ur luften, skulle troligen dra med sig kostnader på minst 104 000 till 570 000 miljarder dollar bara under detta århundrade, och samtidigt innebära stora risker och osäkra möjligheter – ifall det över huvud taget skulle gå att genomföra.

 

Med fortsatta stora utsläpp från fossila bränslen döms utan tvivel de unga till att sätta in en gigantisk, kanske orimligt krävande, rening av atmosfären. Alternativt blir de tvungna att leva med alltmer förödande klimatskador – eller både och. Framtidsutsikter som dessa borde ge världens regeringar både incitamentet och skyldigheten att omedelbart ändra sin energipolitik utan ytterligare fördröjning.

 

Snabböversättning: Lars Almström

 

 

 

© Framtidsverket 2009 • Sidan uppdaterad 2016-10-18 • www.framtidsverket.se