Minoriteten-har-makt

 

 

Minoriteten har makt - när 10 procent av människorna har en viss åsikt, förändras även de andras uppfattning

 

Marcus Ziemann

 

Kvinnor skulle inte få rösta och människor av samma kön skulle inte få gifta sig, ifall inte en liten minoritet hade lyckats locka de andra med sig.

 

I Finland ville folk inte ha fartbegränsningar för 50 år sedan, trots att massor av människor dog i trafiken. För att ändra på den rådande opinionen behövdes det uthålliga människor och grupp-psykologi (social psykologi).

 

Forskare vid Rensselaer Polytechnic Institute – ett universitet i USA – framhäver att det räcker att 10 % av människorna har en orubblig tilltro till sin sak för att den förhärskande opinionen ska ändras.

 

Forskarna upptäckte att den tidigare majoritetens åsikt om vad som var rätt mycket snabbt ersattes, när minoritetens uppfattning omfattades av fler än 10 %.

 

Anna Bäckström, som forskar om konsumentbeteende inom det företag som hon leder, Kuulaas Helsinki/Transparent Helsingfors/, berättar att fenomenet är känt som 'minoritetspåverkan'. Det var socialpsykologen Serge Moscovici (ledamot av Europeiska vetenskaps- och konstakademin ) som för 50 år sedan blev känd för att ha upptäckt detta förhållande.

 

– Minoriteten har enligt Moscovici en större chans att påverka majoritetens attityder än majoriteten har. En minoritet kan bryta mot normativa tankebanor, och får genom det igång kreativt tänkande. På det sättet kan minoriteten införa stimulerande nyheter och sprida nya sätt att tänka.

 

För minoritetspåverkan behövs bara en liten grupp med orubblig tilltro till sin sak. Den måste vara beredd att målmedvetet lägga fram sin synpunkt och ihärdigt stå ut med majoritetens motstånd, eftersom det kan ta år innan den rådande uppfattningen förändras.

 

– Värderingar förändras så långsamt. Det kan rentav ta 10 år. Minoriteten måste vara verkligt tålmodig. Men de mest bestående förändringarna är värderingsförändringar, konstaterar Anna Bäckström.

 

Inte genom kritik utan uppmuntran

Ett utmärkt exempel på minoritetspåverkan är den folkinitiativskampanj, ”Ja, jag vill” /Tahdon/Yes, I do/ 2013, som gav fart åt den jämlika äktenskapslag som tack vare kampanjen blev införd i Finland (så att inte bara partnerskap utan även äktenskap erkändes för alla kön och kombinationer).

 

Kampanjens ordförande Senni Moilanen berättar att när kampanjen planerades beslöt man att den skulle vara positiv. Men pengar till kampanjaktiviteter hade man inte.

 

– I politiken satsar man ofta på konfrontation och ställer politikerna mot väggen. Vi ville inte gå den vägen, utan vi utgick från det positiva och dem som stödde vårt initiativ.

 

Det är ett känt förhållande, att en aggressiv minoritet oftast inte lyckas påverka majoriteten. Dess uppfattning förändras inte ifall minoriteten väcker negativa känslor.

 

– Genom att pressa folk skapar man bara en motreaktion. Många berättade att de gick in för initiativet därför att dess budskap var positivt, säger Senni Moilanen när hon tänker tillbaka.

 

Det är lätt att vara efterklok

Anna Bäckström på Transparent Helsingfors var tidigare forskningledare på TNS Gallup. Hon undervisar också i forskningsmetodik på Helsingfors Universitet.

 

Enligt Bäckström har digitaliseringen självfallet förändrat världen under de senaste 50 åren, men logiken bakom människors beteende har inte förändrats.

 

– Masspsykologins guldålder är förbi, men nu har ett nytt intresse väckts. Sociala medier är den stora grejen. Idag vill man veta, hur dessa har förändrat sätten att sprida kunskap. Och vi introverta finländare är ju världens mest ivriga brukare av sociala medier.

 

Enligt Bäckström är mat och dietval typiska exempel på tidsandan i sociala medier – det finns ingen slutgiltig sanning, men en oerhörd mängd åsikter. Historien lär oss ju också att minoritetspåverkan kan vara farlig.

 

– I minoritetspåverkan är det även fråga om hur gruppen fungerar. Till en början kanske det bara är en person och en grupp som efterhand börjar luta åt hens uppfattning.

 

Minoritetspåverkan är en kombination av förnuft och känslor. Även om man skulle ha 100 % rätt i sin ståndpunkt, hjälper det inte, för man påverkar inte tillräckligt många människor genom att envisas med enbart förnuftsargument. Ta som exempel att kvinnor fortfarande använder högklackade skor, trots att man i decennier har påtalat negativa hälsoeffekter. Man har uppenbarligen ännu inte lyckats uppnå 10 procents-nivån.

 

Även när det gällde rökning förändrades det rådande synsättet bara långsamt till en början. För 50 år sedan rökte till och med läkarna. Först när den allmänna opinionen slog om och man började ogilla rökning för så där 30 år sen, gick det slutligen snabbt framåt. Idag kommer många inte ens ihåg hur illa det förut luktade på våra arbetsplatser.

 

– Ofta kan man efteråt knappt förstå, hur det alls kunde komma sig, att man faktiskt gjorde som man brukade göra förr, säger Anna Bäckström.

 

Källa: https://yle.fi/uutiset/3-10013895

Snabböversättning: Doris Norrgård.

 

 

 

 

© Framtidsverket 2009 • Sidan uppdaterad 2018-01-28 • www.framtidsverket.se